Alger – framtidens bränsle och mat?

Foto: RWE Power

Alger innehåller stora mängder olja

Många alger innehåller stora mängder lipider*) (olja) som kan förädlas till biodiesel eller flygbränsle. Mängden olja varierar med art- och miljöförhållanden, men kan under rätta odlingsförhållanden innehålla så mycket som 30 – 50 procent olja.

*) Lipider är inom kemin ett samlingsnamn på en stor grupp ämnen bestående av fetter och fettliknande ämnen.

Fortplantar sig snabbt

Eftersom mikroalger fortplantar sig snabbt genom celldelning, möjliggör algodling rask tillväxt av biomassa. Några alger fördubblar sin biomassa inom loppet av några få timmar! Alger anses ha stor potential som biobränsle, eftersom de växer betydligt snabbare än en del annan biomassa (soja, raps och sockerrör), och inte konkurrerar med matproduktion (kan odlas i reaktorer och i områden som inte lämpar sig för livsmedelsodling).

Odling av alger

Alger kan odlas i öppna system (dammar eller bassäng) eller slutna system (så kallade fotobioreaktorer). Reaktorer är oftast att föredra framför öppna system, eftersom slutna system är mindre sårbara för yttre miljöpåverkan.

Alger är allsidiga

Alger kan användas som råvara för biodiesel, bioetanol, vätgas, flygbränsle, gödningsmedel, bioplast, hälsoprodukter, eller som ingrediens i mat.

Alger i mat

Alger kan också användas för att göra mjöl som kan ersätta konventionellt mjöl i kakor, bröd och annat, eller som ingrediens i mat. Algernas lipider (fetter) liknar på frisk olivolja, och är därför mera hälsosam än många andra produkter.  Det kanske låter äckligt, men tänk dig – snacks som smakar som snacks, men med färre kalorier och mera protein. Perfekt, eller hur? 

(Läs mera på Solazyme. Solazyme är idag ledande på forskning och utveckling av alger till biobränsle, kemikalier, livsmedel och hälsoprodukter).

Alger är snabbväxande organismer som kan producera stora mängder energi, genom fotosyntes – en biokemisk process där solljus, koldioxid och vatten omvandlas till energirika syre- och kolhydratmolekyler. Ordet fotosyntes kommer från grekiska: photos, som betyder ljus och synthesis, vilket betyder att sätta samman.

Have you heard of Camelina biofuel?

Camelina (also known as gold-of-pleasure or false flax) can be one of the most important crops for biofuel production. Camelina grows in rotation with wheat and/or on marginal land, it grows fast, needs little water and less fertilizer than many other crops, and does not compete with food crops.

High levels of fatty acids/oil

Camelina sativa is grown increasingly in the U.S. for biofuel production, and grows best in northern parts of North America, Northern Europe and Central Asia. After the oil has been extracted from the seeds, the remaining protein-rich crop residues can be used as animal feed.

Reduces greenhouse gas (GHG) emissions by 75%

Updated life cycle analysis of the carbon footprint of camelina found that the renewable camelina-based jet fuel reduces GHG emissions by 75% compared to traditional petroleum-based jet fuel, and 80% compared to petroleum-based diesel.

Camelina, which is among the most tested of all renewable fuels, has been tested by the US Air Force, the US Navy, and Japan Airlines, in different aircraft types and vehicles, with successful test results.

Major order from the US Navy and the US Air Force

By mid-2011 the US Navy and US Air Force will have made orders totaling nearly 500,000 gallons of Camelina biofuel from the firm Sustainable Oils.

Photo: cc-sa Fornax 

Har ni hört om Camelina biobränsle?

Camelina (Oljedådra) kan bli en av de viktiga grödorna för biobränsleproduktion. Camelina växer snabbt, behöver lite vatten och mindre gödsel än många andra grödor, och konkurrerar inte med livsmedelsproduktion.

Hög oljehalt. Växtresterna kan användas som djurfoder

Oljedådra (Camelina sativa) är en ettårig, fåbladig, omkring 50 cm hög åkerväxt. Den är sällsynt i Sverige, men odlas i allt större grad i USA för biobränsleproduktion, bland annat i staten Montana, och växer bäst i norra delar av Nordamerika, Norra-Europa och Central-Asien. Efter att oljan pressats ur fröna kan de resterande proteinrika växtresterna användas som djurfoder.

Minskar utsläppen av växthusgaser med 75%

En uppdaterad livscykelanalys visar att det Camelina-baserade flygbränslet minskar utsläpp av växthusgaser med 75% jämfört med traditionell petroleum-baserade flygbränsle, och 80% jämfört med fossil diesel.

Camelina, som är bland de mest testade av alla förnybara bränslen, har testats av det amerikanska flygvapnet (US Air Force), amerikanska flottan (US Navy) och Japan Airlines, i olika flygplan och fordon, med mycket bra resultat.

Stororder från amerikanska flottan och flygvapnet

Under 2010 och början av 2011 kommer amerikanska flottan och flygvapnet att totalt ha beställt nästan 2 miljoner liter Camelina biobränsle från företaget Sustainable Oils.

Spännande, eller hur?

Photo: cc-sa Fornax

World's First Biofueled Passenger Flight to Launch April 2011

Photo: Willamor Media, Flickr cc-by-sa

Several airlines have over the last two years tested different types of biofuels for experimental flights. The pilots conducting the test flight for Japan Airlines (JAL) reported that the biofuel was more fuel efficient than 100 percent traditional jet-A fuel (kerosene). This indicates that biofuels may not only be a carbon-neutral option, but a more fuel efficient one.

In spite of good biofuel test results from airlines like JAL, Air New Zealand, Continental Airlines and Virigin Airlines, no airline has so far tested biofuels on a passenger flight, until now. 

Germany's biggest airline, Lufthansa, says it will launch the world's first passenger flight using biofuel beginning in April 2011. An Airbus A321 aircraft on daily flights between Hamburg and Frankfurt will be powered with a biofuel blend made from 50 percent vegetable oil. The flights will continue for six months as part of a government-backed study on the long-term impact of biofuels on aircraft performance.

“Daily bio-fuel flights are a significant step forward in our pursuit of a sustainable future for aviation”, Tom Enders, Airbus President and CEO.

I'm so much looking forward to seeing the results after the six months test flight period! 
Fingers crossed! :-)