Alger – framtidens bränsle och mat?

Foto: RWE Power

Alger innehåller stora mängder olja

Många alger innehåller stora mängder lipider*) (olja) som kan förädlas till biodiesel eller flygbränsle. Mängden olja varierar med art- och miljöförhållanden, men kan under rätta odlingsförhållanden innehålla så mycket som 30 – 50 procent olja.

*) Lipider är inom kemin ett samlingsnamn på en stor grupp ämnen bestående av fetter och fettliknande ämnen.

Fortplantar sig snabbt

Eftersom mikroalger fortplantar sig snabbt genom celldelning, möjliggör algodling rask tillväxt av biomassa. Några alger fördubblar sin biomassa inom loppet av några få timmar! Alger anses ha stor potential som biobränsle, eftersom de växer betydligt snabbare än en del annan biomassa (soja, raps och sockerrör), och inte konkurrerar med matproduktion (kan odlas i reaktorer och i områden som inte lämpar sig för livsmedelsodling).

Odling av alger

Alger kan odlas i öppna system (dammar eller bassäng) eller slutna system (så kallade fotobioreaktorer). Reaktorer är oftast att föredra framför öppna system, eftersom slutna system är mindre sårbara för yttre miljöpåverkan.

Alger är allsidiga

Alger kan användas som råvara för biodiesel, bioetanol, vätgas, flygbränsle, gödningsmedel, bioplast, hälsoprodukter, eller som ingrediens i mat.

Alger i mat

Alger kan också användas för att göra mjöl som kan ersätta konventionellt mjöl i kakor, bröd och annat, eller som ingrediens i mat. Algernas lipider (fetter) liknar på frisk olivolja, och är därför mera hälsosam än många andra produkter.  Det kanske låter äckligt, men tänk dig – snacks som smakar som snacks, men med färre kalorier och mera protein. Perfekt, eller hur? 

(Läs mera på Solazyme. Solazyme är idag ledande på forskning och utveckling av alger till biobränsle, kemikalier, livsmedel och hälsoprodukter).

Alger är snabbväxande organismer som kan producera stora mängder energi, genom fotosyntes – en biokemisk process där solljus, koldioxid och vatten omvandlas till energirika syre- och kolhydratmolekyler. Ordet fotosyntes kommer från grekiska: photos, som betyder ljus och synthesis, vilket betyder att sätta samman.

Hur stor miljöbov är flygtrafiken i relation till annat?

 

Jag fick frågan om hur stor miljöbov flygtrafiken är i relation till annat från en tidigare kollega, tillsammans med kommentaren ” Det borde vara mer fokus på matproduktionen.”

Flyget konsumerar årligen 265 miljarder liter flygbränsle och är en allt större miljöfara! Flygets

bidrag (koldioxid, vattenånga, kväveoxider) till växthuseffekten är cirka 3,5 procent, varav koldioxid står för cirka 2 procent. Flygsektorn är dessutom den sektor som ökar mest, med en fördubbling på femton år. Enligt den internationella flygorganisationen IATA är branschens vision nollutsläpp från flygplan år 2050.

Som jämförelse står cementindustrin för 6% av de globala koldioxidutsläppen (1,1 miljarder ton). Det är nästan  dubbelt så mycket som flyget och 20 gångervad Sverige släpper ut under ett år! 

För den som inte kan eller vill köpa en elbil, eller som i liten grad vill ändra sina resvanor, finns det ett enkelt sätt att minska de egna koldioxidutsläppen – genom att sluta slösa mat! 

Tar man siffror från USA – som ligger något högre än här hemme, men ändå inte så mkt högre – så slängs ungefär 27% av den tillverkade maten.

Genom att inte producera den  mat som ändå hamnar i soptunnan skulle USA kunna spara motsvarande 350 miljoner fat olja varje år – om man räkna energiåtgången för odling, paketering, konservering och transport. Det motsvarar utsläppen från 55 miljoner bilar (= alla bilar i Tyskland) – varje år!

Mer om detta i boken "Nu jäklar är det dags!".